Sweet Rebellion

Jag undrar vad Mormor tänker imorgon..

Min mamma är nämligen inte vänner, det har de inte varit på länge,
 
faktum är att jag aldrig träffat henne och jag tror inte hon säff mig.
 
Det kan ha hänt som högst två ggr.

Men iaf, hur känner en mamma när hon inte får träffa hennes dotter eler hennes barnbarn?

Hur känner hon när hennes dotter ska fylla 50?

Vad tänker hon?

När hon har ett barnbarn som nästa år fyller 18 som hon aldrig har träffat?

Om min mormor skulle vara frisk i huvudet skulle jag faktiskt
 
velat träffa henne men nu vet hon knappt vart hon är elr vem hon själv är.

Enligt mamma är hon en sur gammal kärring och det är hon nog.

När jag var 9dog min farmor och jag minns att jag låg

och grät och önskade att det var mormro som hade dött ist för min älskade farmor.

Men det var ju inte så.

Jag har ingenaning om hur en mormor är.. Är en mormor som en farmor elr?

Hur ska jag veta hur jag ska vara som mormor om jag någonsin blir det?

Hur visste mamma hur hon skulle vara en underbar mamma

när hon hade en sån mamma som hon hade?

Är det så att man tänker på hur man ville ha haft och så försöker man vara?

Elr?

Jag hoppas mamma är lycklig fast än hennes barn aldrig haft en mormor?

jag är lycklig utan mormor eftersom jag vet ungefär hur min mormor är/var.

Jag är glad över att jag inte behövt se min mormor full.

jag är glad över att jag inte har behövt komma hem till min mormor och

se tre toma vinflaskor på vardagsbordet och en full askop.

Tack mamma för att du skyddat mig från din mamma.. (visst låter det sjukt, men det är så jag känner)

THANK GOD FOR Farmödrar =) <3

Älskade min farmor och min morbrors farmor är också världens gulligaste =)